Soft summer

Sommaren är verkligen årets bästa tid! Tänk att bara försvinna bland en massa ängsnlommor, uppslukas och bli ett med dem... Hur ljuvligt är det inte att känna hur gräset kittlar mot bar hud, höra surrande insekter och insupa mjuka dofter?

Sommarfika

Ibland är det fantastiskt att komma hem till vänner på fika.

 Kombinationen av färska jordgubbar, kesella och pajdeg är ju oslagbar och fantastiska Vera lyckas alltid få till det där lilla extra - så att det ser precis lika fint ut som det smakar. 

Finns ni kvar?

Jag har låtit bloggen vila ett tag som ni kanske märkt. Några få har troget stannat kvar trots noll uppdateringar men de flesta har givit upp sina besök hos mig. Jag har haft en fruktansvärt intensiv period präglad utav stress. Det har varit högt tempo på högskolan med många moment parallellt, jag har även börjat jobba. Jag har somnat på soffan med huvudvärk och magont (som ett resultat av flera månaders stressande) många eftermiddagar den senaste tiden. Det är tur att jag är lyckligt lottad med världens bästa man! Utan honom hade denna terminen varit en omöjlighet...

Sommaren låter vänta på sig men jag försöker ta till vara varenda dag som jag har ledigt, umgås med mina barn och njuta till fullo.

Trots gråmulen himmel kan man njuta av färska bär med mjölk i trädgården.
Jag trotsar vädret och skapar sommarkänsla ändå!

Sommarkänslor!

Jag älskar att ligga i gräset och betrakta himlen ovanför mig. Så många kreativa tankar föds då... Min syster har tagit bilden.

Blå himmel i mitt hjärta

Släktens Prinsessor

Liva med hennes "största" kusin Emmie, som fyllde sju år.

Kusinerna Emmie & Liva.
Jag tyckte de blev så söta tillsammans att jag inte kunde motstå att lägga upp dessa bilderna. 

Sött och blommigt i vårsolen - äntligen fredag!

Broken

Trist att jag måste nöja mig
med iPhone 4's grumliga
 fotokvalitet ett tag till.

Min kamera har lagt av helt. Den beter sig märkligt (om nu ett tekniskt föremål kan bete sig) och bilderna blir inte alls som de ska. Mjölkvita och suddiga oavsett inställning, i autoläget hakar sig blixten och själva fotot tas inte förrän flera sekunder efter jag tryckt på knappen. Jag har knappt använt den det senaste halvåret eftersom den inte fungerat korrekt men nu verkar den helt flippat ur. Det måste vara ett extra bråkigt exemplar eftersom den varit inne på lagning för samma fel två gånger förut. En ny kamera är ingen billig historia men jag måste verkligen ha en ny. Det blir minsann till att spara i vår... Ni får stå ut med iPhone-bilder ett tag till, tyvärr.

Ett urval: Bröllopsfotografering Mia & Andreas Olsson

I slutet av Juli 2011 fick jag äran att följa med min otroligt duktiga vän Vera som assistent på en bröllopsfotografering. Vi hade en fantastisk dag med den vackra bruden Mia och brudgummen Andreas samt deras familj och vänner! Oppmanna och Arkelstorp var grönskande ljuvt och sommaren visade sig från en ypperlig sida. Trots att regnet hängde i luften lyckades vi ta bilderna innan de första dropparna föll och landade på våra nästippar.

Jag fick lära mig mycket och tänkte nu bjuda på ett urval av de foton som jag tog under deras speciella dag.

Flashback: Vampire Weekend

Photo & Make Up: Me
Model: Johanna Lindqvist/Sister
June 2010

Snurrig

Jag har hängt upp en tokfin mobil med klämmor ovanför skrivbordet och datorn. I den hänger för tillfället foton men tanken är att all slags inspiration och fin-ting ska få hänga i den och utgöra fästpunkt för blicken när jag håller på att somna över någon högskolerapport... 

Visst är den tjusig?!

Spegling

En spegling av verkligheten. Nu. Just nu.

Det blommar i December

Det är inte konstigt att inte julkänslorna och rätt stämning infinner sig!

Förevigat

Brudparet jag fotade i vintras var i tidningen igår. Känns väldigt roligt att de
valde att använda min bild! Undrar vart mitt efternamn tog vägen? ;) 

En prinsessa bland löv

Ibland kan man finna skatter där man allra minst anar det.
Eller vad sägs som en prinsessa bland förmultnade löv en vinterdag?

Kvinnliga föregångare

Jag fascineras av gamla fotografier. Gulnade, så sköra och vackra. Ett ögonblick fruset för alltid. Människor jag aldrig någonsin träffat finns förevigade. Min farmor och farfar har en massa svartvita porträtt hängandes på väggarna i sitt sovrum. Familjefoton. En drös föregångare som levde helt andra liv, på helt andra platser. I ett helt annat land, dessutom. Många dog unga. Min farmor är nästintill ensam kvar;  trots att hon levde i en stor familj om tolv syskon. Ingen av dem finns kvar i hennes liv. De har suddats ut ur verkligheten och finns bara kvar på fotografier i ett gammalt slitet fotoalbum. Kanske en enda existerar i ett liv någonstans men ingen vet vart. En av tolv. Det måste kännas märkligt att vara ensam kvar...

Farmors mor och farmor själv.

Som vackrast när de ligger för döden

Höstlöv. Som vackrast när de ligger för döden. Blödande, glödande - som om de gör en sista kraftansträngning innan de torkar ut, blir gråbruna och fula i döden. Höstlöv som glöder och målar naturen med sina kraftfulla färger innan de blir ett med marken och slutligen försvinner.

Från gråskala till färg

"Om livet om livet om livet om livet om livet... om staden."

Vi var en stund i skogen idag.

Skogen doftade gott. Ljungen så dov och blek jämfört med mossans ilskna grönska, nästan tillintetgjord. Det var jag och min syster på promenad längs de oorganiserade stigarna. Det var tyst och vi sade inte så mycket till varandra. Det behövdes inte utan tystnaden var så där bekväm och skön som den kan vara mellan två systrar som redan har sagt det mesta till varandra. Mossan såg inbjudande ut. Mjuk. Vi lade oss ned och tittade på träden ovanför oss. Tallarna reste sig mot den gråblå himlen. Vi låg så en stund. Tysta.