Morgonbråk

Hur underbar är inte känslan att vakna av en fot i ansiktet? Ett barn som kastar sig på en trött kropp och drar "kärleksfullt" i håret... Vad hände med sovmorgnar och att sakta men säkert nå vaket tillstånd och tillslut möta morgonljuset, i sin egen takt? Att ligga bland skrynkliga lakan, nära, nära, nära - och bara kramas? Nu hörs skrik och bråk. Tårar sprutar i en våt kaskad. Våra barn är inne i en period där det bästa som finns är att göra varandra ledsna. Det är extra kul om den andra slår tillbaka eller blir arg. Vilken tur att de i nästa stund kan kramas och pussas och säga fina ord till varandra!

Nu ska jag dricka kaffe och ladda upp för en kväll på jobbet.

Solig söndag och egentid

Vi har fått en plattsatt uteplats  och en liten rabatt där vi kan plantera - börjar bli så mysigt nu!
Väntar bara på att gräset ska komma där det är jord nu. 

Jag är hemma själv  med en busig, febrig liten kille. Mysigt med egentid för oss!

Jag planterar pelargonier i krukor - nu skiner vårsolen ordentligt så jag hoppas de ska överleva :)

Vardagstankar

Jag gick med slutna ögon medan vinden och jag blev ett; vilken mäktig känsla det var hur luftmassan slog emot mig. Jag drog ned den i lungorna med ett djupt andetag. Höll kvar vinden inom mig några sekunder innan jag med beslutsamhet släppte den fri igen. Jag fick en stund med morgonkaffet och tidningen - en viktig del av dagen för mig som hjälper mig att slappna av och varva ned. Landa lite grann innan dagens alla måsten drar i mig och tvingar mig ut ur min dvala. Helgen har varit kaosartad av anledningar jag inte vill gå in på här men när klockan ringde i går morse kändes det som om världen vändes upp och ned, jag tappade balansen och höll på att falla ur. Jag var inte alls redo att möta en ny vecka men jag antar att det kan kännas så där ibland. Som om vardagen är en stor tjock betongvägg omöjlig att tränga igenom.


Vår lilla by är vacker på morgonen. Jag älskar ljudet av fågelkvitter och prasslande buskage. Det är så otroligt rogivande att iaktta hur människor vaknar till liv och gör sina morgonbestyr. Hämtar tidningen. Lämnar på förskolan. Stressar till bussen. Packar in och ut ur bilar. Jag tycker om den korta promenaden hem från förskolan - den ger mig tid att tänka och bara ta in dagen. Jag tycker om att det är människor som arbetar på vårt hus; även fast jag inte pratar så mycket med dem så finns de här runtomkring och har funnits i snart ett år nu. Jag har vant mig, liksom. Jag kommer tycka att det känns tomt när de är färdiga med huset. Deras hamrande, sågande, skrattande och pratande är hemtrevligt. Det är stökigt, rörigt och vi har inte full tillgång till baksidan och det är  mindre spännande att vakna upp med män utanför sovrumsfönstret men nu har byggställningen utanför vårt sovrum plockats ned och det problemet är ur världen.

Idag väntar English University Grammar-plugg och sedan ska jag ta mig in till Högskolan för ett seminarie i just Grammar...

You can stand under my umbrella

Ibland regnar det även inomhus.
Foto: Sandra Persson

Morning slumber, midnight awakening

Skolplansch

Lillebror har fått en gammal skolplansch med en lax på som jag hängt på hans rum idag. Jag har en gammal skolbänk
hos pappa som ska få ett lager färg och ställas under den. Den får agera skriv-& rit-bord åt Lillebror. 

My morning

Breakfast.

Morningwalk.

Getting ready for School.

Det måste börja bra

Min frukost idag bestod av färska och frusna bär med en klick yoghurt på. Till det en kopp kaffe och Family Living. Perfekt start på en söndag!

Våren har oss i tryggt förvar

Det har varit helt fantastiska vårdagar där temperaturen har visat på över femton grader, solen har lyst från en klarblå himmel och vinden varit ljum. Människor insuper värmen och blir en smula ivriga att kasta av sig kläderna, köpa glass och göra sådant som hör sommartid till. Idag har vi varit ute i stort sett hela dagen. Solat, lekt, busat. Vi har planterat blommor på verandan, fixat och myst. I kväll gick vi en lång promenad genom byn och bara njöt av att ta vara på helgens sista dag. Fågelkvitter och solen som brinnande röd sänker sig, som för att svalka sin hetta, ned i sjön bortom ängarna - det är så vackert och energi-givande. Jag har helt glömt bort att läsa kurslitteraturen och skriva på mina journaler denna helgen... Ni förstår kanske varför jag sitter uppe ensam i ett tyst, sovande och mörkt hus och försöker få någonting svart på vitt i ett pages-dokument?

+/-

Min sjukling och jag myser i soffan en stund innan jag ska bege mig till skolan. Bilden är tagen i morse.
 Jag avskyr när mina barn är sjuka (så klart!) men
det är mysigt också; det händer inte särskilt ofta längre att min son vill ligga i min famn och somna... 

Monday

 Vi har njutit av solskenet med lek ute hela dagen! Jag blir alldeles lycklig i hela kroppen när solen är framme!

Längtar tills den utvändiga renoveringen av vårt lilla hyreshus är färdigt - vad fint det kommer bli då. Jag vill plantera massor av blommor och sätta upp vårt lilla vita möblemang på verandan så att man kan fika där. Det gör sig inte riktigt just nu, med halvfärdig fasad och byggställningar. 
Mina dagar är så fullspäckade att det blir väldigt lite tid över till bloggen (som ni som följt mig länge självklart har märkt det senaste året...) eller annat roligt tidsfördriv på datorn.
Jag avskyr att stressa - jag blir en helt annan människa av stress, så jag försöker ta vara på varje dag så gott det går. Massor av vardagslyx för att mildra alla tråkiga måsten! Det finns nog inte en enda människa i hela kommunen som längtar så mycket efter sommaren som jag gör... Min kropp, mitt inre skriker efter sommar och då är det är ju så himla typiskt att man som student måste arbeta bort en större del av den.

Paradis

Solsken och kaffe är en fantastisk kombination och jag har svept två stora muggar medan jag kisat mot morgonljuset som hårt och skoningslöst slagit in genom fönsterrutan i sitt nyvakna tillstånd. Utanför ligger gräset brunt och glittrande. Musik på hög volym och en familj i kaotiskt men härligt skick sveper fram genom rummen i takt till vår favorit-spellista i ett dansant rörelsemönster. Jag ska läsa till en tenta i engelsk fonetik som ska skrivas på fredag och känner mig inte särskilt motiverad alls. Jag vill bara ryckas med i tonerna och mentalt svepas bort till en solvarm sandstrand i en annan verklighet där världen är vår i vårt alldeles eget lilla paradis, känna mig kär och låta pirret i magen styra mig och mina handlingar.

Sneakpeak

Det har tillkommit lite nytt och fint i soffan. Jag gillar ju rosa!

Fika!

Blåbär/Hallon-muffins och glada flickor - oslagbar kombination! 

Denimdream

Ilon har fått en jättefin matta på sitt rum. 

En fantastisk, välgjord trasmatta i olika nyanser av jeans! Love it!

Välkommen in i vårt sovrum

Välkommen in till vårt nya sovrum! 

Från dörröppningn ser det ut så här. Garderober med skjutdörrar spar plats!

Garderoberna i ryggen. Nytt överkast och nya kuddar står på min önskelista i år!

Mysiga detaljer som bevarad murstock på flera ställen i huset sätter myskänsla, tycker jag

Om ljus

Ljuset som strilar in genom de smutsiga fönsterrutorna är uppfriskande. Utsikten fri. Jordfärger i olika toner, nyanser och styrkor. Fåglar som svarta fläckar mot ett rentvättat lakan. Det är ett vårlikt ljus. Skarpt och man får blinka några gånger innan ögonen vänjer sig. Det är inte så där mjukt som höstljus kan vara utan liksom nytt, vasst... Det tar kanske nästan ett år innan ljuset trubbas av och blir mjukt. Man vänjer sig. Sovrummet är det bästa rummet i huset eftersom det är så ljust. Utsikten fri. Jag ligger på vår säng så ofta jag kan. Läser där. Försöker vara fröken duktig där och göra högskolans små läxor. Det blir på något vis lättare där inne. Som om ljuset är orsaken.

Den duktiga flickan

Jag försöker vara duktig. Jag försöker vara duktig men har ingen som helst struktur eller ordning utan försöker bara att göra. Klara av. Färdigställa. Papper i en organiserad men ändå kaotisk röra. Hjärnan splittrad i ungefär sju olika delar. Kaffet i Pappa-muggen är kallt och mina böcker ligger i en papperskasse. Biblioteksböcker och mina egna i en röra. Jag försöker vara duktig. Jag försöker skriva romananalys på Johanna Nilssons Lilla Darling men kräks lite inombords över tanken på att sitta här och skriva för någon annan. (Okej, kanske lite för mig själv men mest för någon annan!)
Jag längtar bort. Jag längtar efter julbak och pyssel, paketinslagning och pynt. Jag vill plantera fint på verandan. Mossa, granris och julrosor ska välkomna mig när jag kommer hem. Jag vill bara stänga av allt tänkande och alla måsten så att jag kan njuta av den snart stundande julen. Jag vill njuta nu.

Lilla Darling kan inte vänta. Jag måste skriva romananalys eftersom mellandagarna är präglade av jobb i kassan på ICA och tiden hånler åt mig där den står och stirrar på mig i ett hörn. Jag har åtminstone skrivit inledningen till den där förbaskade analysen. Jag har börjat skumma igenom elevtexter och faktiskt fnissat tyst för mig själv. Vilka talanger! Vilka otroliga idéer som kan röra sig i (små) sjuttonåriga hjärnor och tänk att de får plats där inuti bland alla vardagsbekymmer och ytlighets-tankar! Att bra idéer kan brottas med killproblem och vad-ska-vi-göra-i-helgen-funderingar! Fascinerande. Sjuttonåriga genier. Tänk om alla använde den kapacitet jag vet att de besitter och gjorde någonting bra utav den. Vilken bra och fin värld vi skulle ha då. Jag försöker faktiskt vara duktig. Det går bara inte så bra just nu.

Snurrig

Jag har hängt upp en tokfin mobil med klämmor ovanför skrivbordet och datorn. I den hänger för tillfället foton men tanken är att all slags inspiration och fin-ting ska få hänga i den och utgöra fästpunkt för blicken när jag håller på att somna över någon högskolerapport... 

Visst är den tjusig?!

Spegling

En spegling av verkligheten. Nu. Just nu.