Vi har gått i pyjamas och myst hela dagen, jag barnen och min syster som har varit vår gäst hela helgen. Ilon sov i sin säng natten igenom för första gången sedan han föddes - vilken oerhörd lyx, att få vakna utvilad bredvid sin man utan trängsel. Han försvann till jobbet efter frukost. Tog på sig den röda skjortan och de alldeles för stora byxorna och kastade sig ut i verkligheten. Stack hål på vår lilla mysbubbla. Det är så märkligt hur allting med ens blir så tråkigt när M går utanför dörren. Som om allting stannar upp och någon trycker på den där pausknappen. Jag tycker om att ha honom hemma. Vi behöver inte ens prata med varandra, det räcker att höra honom gå omkring i lägenheten, pyssla i köket och sjunga för sig själv. Jag älskar att känna hans närvaro. Det är som om allting är som det ska vara då. Tryggt och bekvämt. Jag är hel utan honom men med honom i närheten blir allting lite bättre.
Det är andra dagen på ett nytt år. Villka möjligheter som ligger framför oss...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar