Att betrakta äppelblom och körsbärsblom mot sommarblå himmel och minnas färgen från förr, att plocka liljekonvaljer i skogen tillsammans med tre själar, knutna till mig genom blodsröda band och hjärtslag som slår i samma takt, är terapi för själen. Att dofta på sommarregn som likt glaspärlor faller till mörkgrå asfalt och slås mitt itu, en kaskad av kristallklara tårar från ovan, lugnar ett rusigt inre. Jag är förälskad. I livet. I verkligheten och i försommaren.
1 kommentar:
Vad fin bild!
Nu har jag lagt in receptet där i inlägget :) Kakorna är jätte goa men vääldigt mättande. Som en hel måltid! Moa är galen i dom.
Vill ni ha fler barn sen? :)
Har du funderat mkt över förlossningen och hur du vill ha det?
Skicka en kommentar