Idag är det en sådan dag.
En sådan dag där saker och ting får en tvist, en vändning.
Jag vaknade lycklig, som så många andra dagar. Ett vackert, strålande barn intill mig.
En rufsig, nyvaken man.
Jag glömmer bort det där andra perspektivet, ofta.
Jag glömmer bort hur andra ser på mitt liv och hur mitt liv borde vara.
Jag ser oftast det som är vackert, fantastiskt och fint.
Jag glömmer bort allt det där, som jag missar eller bortprioriterar.
Men ibland påminner någon mig... Då känns allting sådär svårt och konstigt.
2 kommentarer:
tack :)
Kan du inte lägga ut en magbild på hur den mage ser ut nu? :)
Tror inte heller man kan gissa könet genom att se på magen. Alla är ju helt olika. Tex någon som är mkt överviktig blir ju bred på sidorna och de sägs ju att de är en "tjej-mage" :D
känn inte så. det var inte riktat till dig, eller någon annan.
du tappar inte mig. jag tänker på er där hemma varje dag och på något sätt känns det som att ni lever vidare där hemma, era liv går framåt medans mitt står still. jag har liksom pausat mitt liv där hemma.
det är en av anledningarna till att jag vill komma hem igen i November. jag vill fortsätta leva mitt liv med er, fina vänner.. för livet här är fantastiskt men nära och kära finns ju i Sverige.
jag saknar dig också ska du veta. tänker på dig jätteofta! går inte en dag här borta utan att man tänker på alla er där hemma och vad ni gör just nu..
<3
Skicka en kommentar