Sleepy sunday

M jobbade så vi tog bussen till Äspet för kaffe och prat en liten stund. 

Barnen pysslade med pärlor och pussel

Vi fick skjuts hem vid lunch och väntade in M genom en stunds städning och lek.

Broken

Trist att jag måste nöja mig
med iPhone 4's grumliga
 fotokvalitet ett tag till.

Min kamera har lagt av helt. Den beter sig märkligt (om nu ett tekniskt föremål kan bete sig) och bilderna blir inte alls som de ska. Mjölkvita och suddiga oavsett inställning, i autoläget hakar sig blixten och själva fotot tas inte förrän flera sekunder efter jag tryckt på knappen. Jag har knappt använt den det senaste halvåret eftersom den inte fungerat korrekt men nu verkar den helt flippat ur. Det måste vara ett extra bråkigt exemplar eftersom den varit inne på lagning för samma fel två gånger förut. En ny kamera är ingen billig historia men jag måste verkligen ha en ny. Det blir minsann till att spara i vår... Ni får stå ut med iPhone-bilder ett tag till, tyvärr.

Vårmorgon, vår morgon.

Solen letade sig tveksamt in genom mitt fönster och det svaga ljuset smekte min kind tills jag inte längre kunde motstå att öppna ögonen. Jag låg kvar en stund sådär. Tyst och lugnt. Ingen stress. Jag kände mig utvilad och pigg trots att klockan bara var 06.00. Himlen var vackert rosafärgad och när jag öppnade fönstret var det som att verkligheten busigt blåste en frisk vindpust mot mig så att jag ryggade tillbaka, förvånat. Bakom mig låg lakanen i ett väl organiserat kaos; ett barn låg på diagonalen vid fotändan och det andra hade stulit min kudde och tycktes djupt försjunken i harmonisk sömn. Det tog emot att väcka dem. Vi gick till dagis, himlen var blå och solen blev mer självsäker och stark för varje minut som gick. Löpskorna på, iPhonen laddad med mina favoritlåtar och världen var min för en kort stund. Underbart, underbart, underbart!

Im studying, love

Kom två timmar tidigt till Högskolan och försökte få lite gjort. Letade citat i The Great Gatsby och drack kaffe medan jag studerade nyvakna människor i smyg.

Trött Tilda 

Högskolans Café har använts flitigt av mig denna terminen jämfört med tidigare då jag knappt satt min fot där.

Captured

Morningkisses and the smell of coffee

Eveningthinkingandturningthoughtsinsideout

Hey Daydreamer, soaking up the sun with that young heart. Hey Daydreamer with eyes that could make mountains move. Why do you shake my world? Hey Daydreamer can I join your fantasy? Don't want to wake before my dream is over. Hey Daydreamer, you take me there with that soulconsuming eyes of yours and time is everything.
I feel your smile pressed against mine.  Like rainbows it could be just imaginary, an illusion to  the lovers, the dreamers and me. Im taking a moment and Im imagine that Im dancing with you and that I got everything I need.
Hey Daydreamer, what a beautiful mess this is. Why do you shake my world? Hey Daydreamer, soaking up the sun with your eyes...

Give me the soft touch of a golden sky

På ängen utanför vårt hus, sommaren 2011.

Som det kan vara

Tystnad. Det susar i mitt inre och någonting slår hål på mig inifrån. Känslorna svallar och ryms inte inuti -jag vill skrika och tömma kroppen på alla dessa motstridiga rytmer som skulle kunna kallas tvivel, glädje, längtan, trygghet och harmoni med ett och samma ord. Jag vill känna tryggheten omsluta mig och vagga mig till drömlös dvala. På samma gång bultar mitt hjärta hårdare än någonsin och lungorna knyter sig, syret hejdas och det svartnar för ögonen. Jag kniper ihop ögonlocken, mascararester svärtar mina kinder och jag hoppas på en mjuk landning efter mitt skoningslösa fall i världsrymdens alla dimensioner. Tystnad. Jag säger ingenting och det är tyst runt omkring. På samma gång som tystnaden är total susar det inuti. Så öronbedövande och outhärdligt men också motsägelsefullt härligt. Livet i mig, som ett rus eller en rejäl fylla - jag slits mellan drömmar och verklighet, mellan vakna och somna. Mitt emellan. Mellanting. Lagom. Jag vill inte ha lagom - jag vill ha allt!

Var det någonting jag sade? Eller var det en fjäderlätt tanke som bara genom att snudda vid mig satte igång en orkan av stormande känslor inuti?

Vårlikt? Vårigt?

Jag gned morgonljuset ur ögonen i morse och kastade mig ut i den friska vinterluften. Det var inte så där grått och dystert som det brukar vara men inte heller frasigt, blått och soligt.

Jag tror att våren har kommit nu. Det stod i tidningen och ingen är gladare än jag! Jag längtar något ofattbart efter att kunna gå utan jacka, barbent i shorts eller ett svepande klänningstyg som följsamt rör sig med vinden. Fräkniga kinder och solblekt hår. Skinnsandaler och målade tånaglar. Att dricka kaffe på en bänk i vårsolen, doften av grönskande gräs och känslan av att inga bekymmer kan tynga lyckan ljuset och mildheten förmedlar... Jag hoppas det går snabbt till April, åtminstone. 

Workout: Check!

Alla inlägg jag försökt posta från mobilen den senaste veckan tycks inte ha kommit fram. Det inser jag nu när jag sitter vid datorn för första gången på flera dagar. Inte ett enda.

Nåväl, dagen har ju varit fantastiskt fin! Jag har nyss kommit tillbaka efter en löprunda i byn. Det blev 3,5 km i högt tempo. Väl hemma gjorde jag mina armövningar med Kettlebell och avslutade med lite magträning. Jag skulle egentligen gått på Pernillas grymma pass på Friskis ikväll men jag var så full av överksottsenergi att jag inte orkade vänta på att klockan skulle bli 18.00. :) Som det kan bli, ibland! Nu ska jag läsa ikapp lite bland mina favoritbloggar och sedan försöka ta mig igenom The Great Gatsby.

Foto: iPhone

Lördag

Morgonlek

Vi kollade på handboll i arenan och IFK förlorade. Vi hade verkligen roligt om man bortser från förlusten!
Tur att jag har så fina föräldrar som ställer upp och passar
barnen ibland så att vi kan göra saker tillsammans.
Idag fick Storasyster följa med medan Lillebror var hemma och hade det mysigt med Morfar. 

Black/Beige Thuesday

Provade en ny version av mig själv idag.
 Jag gick upp tidigare än barnen och fick en stund ensam, i tystnad.
 Ibland får jag mina infall. :)

A reflection of my love

Vi tankade bilen och jag kunde inte låta bli att fånga honom i backspegeln. Himlen sprack upp och en gnutta blått lyste igenom det grå, tunga molntäcket. Ett ögonblick jag kände mig manad att föreviga, helt enkelt.

Klänningar gjorda med kärlek

Liva fick fyra fina klänningar av sin mormor idag; en blå-prickig med blommigt kantband, en retromönstrad i grönt med vita klöver och två rosa klänningar. Hon syr så fantastiskt fina barnkläder till båda barnen och jag älskar att använda dem på mina busfrön. Min personliga favorit är den gröna med vita klöver men alla är otroligt välgjorda och sitter utmärkt på. Visst är de fina?