måndag 28 november 2011

Om beroende

Liva på vår lilla gata i somras. 
Vår gata är en riktig bullerbygata, präglad av en hemtrevlig gemytlighet. Små, charmiga röda hus med vita knutar, små gårdar och hagar. Det är en gammal gata som också är K-märkt. Igår stormade det utanför och människor kurade ihop sig inuti sina små hus. Vi hade adventsfika med glögg och plockmat när halva gatan drabbades av strömavbrott och det blev verkligen alldeles svart här ute på landet. Trots att vi bara bor 10 minuter utanför staden kändes det igår som om vi befann oss långt ut i ingenstans. Jag såg hur det glittrade på andra sidan sjön, ett samhälle präglat av ljus och elektricitet.

Det fick mig att tänka på hur beroende vi är av elektricitet och teknik... Bara en sådan enkel sak som att värma välling åt barnen blev med ens svårt igår kväll. Det blev snabbt kallt i huset och tvätten fick hängas blöt i badrummet och disken fick snällt stå på diskbänken. Jag fick sminka mig i det dunkla skenet från ett stearinljus i morse och hade inga passande byxor som var rena...

3 kommentarer:

Fia sa...

Que?? Ge dig nu.. så exotiskt är det väl ändå inte där du bor? Jag är själv uppvuxen i Rinkaby och ingen var gladare än jag när det var dags att flytta..

Mathilda sa...

FIA: Jag är nyfiken; vad exakt är det som stör dig eftersom du ber mig att "ge mig"...? :)

Jag har aldrig någonsin påstått att jag bor på ett exotiskt ställe, snarare en typiskt svensk plats, präglad av charm och riktig landetkänsla trots sin närhet till lilla stora staden Kristianstad.

Kan ju inte säga att än att jag tycker det är tråkigt om du missat den fantastiskt vackra del av byn vi bor i och ännu tråkigare att du inte har förmågan att se det vackra i enkla saker som exempelvis en äng eller en gammal gata kantad av röda små trähus.

Skönt att du lämnat byn och är nöjd med ditt beslut, hade varit trist att behöva stöta ihop med en sådan bitter människa som du medan man är ute och njuter av vardagen.

För helvete, sluta vara så jävla negativ och nedvärderande mot småorter som den här. Och var fan spelar det egentligen för roll för dig om JAG är nöjd med att bo där jag bor? :)

Ha det fint och hoppas du snart finner lyckan i ditt liv så att du också kan le åt småsaker och känna ro.

Anonym sa...

HAHAHA. Fia är ju patetisk.