Höstglimtar

Kvällen var kylig. Präglad av hösten som otåligt väntar på att få göra intrång i vår sista krampaktiga sommarlängtan. Slita hoppet om värme och kvällsdopp vid havet i stycken och trampa på det. Hånfullt.

Barnen sprang barfota i det fuktiga gräset och deras nakna armar var kalla när jag tog dem i min famn. Jag fick gnugga liv i dem, jaga bort kylan och kyssa dem varma. Minnen från en bekymmersfri tid som sedan länge svunnit bortom krossade hjärtans rand grep tag i mig och jag kände igen den där känslan - känslan av att sommaren snart är förbi.

Imorgon väntar premiär på förskolan. Ny avdelning. Nya kompisar. Nya byggnader och miljöer att utforska. Spänningen, ivern och förväntan var påtaglig när det vankades läggdags för lilla fröken M.