Åh. Jag mår inget vidare. Näsan rinner, halsen är tjock som bara den och mina ögon tåras... Huvudet känns tungt - jag är verkligen helt slut.
Önskar jag hade ork att busa med L, hon sover nu - men när hon vaknar kräver hon uppmärksamhet och socialt umgänge med mig. Jag brukar ju sjunga och leka med henne - läsa sagor och busa. Ibland räcker det med mys och att "prata" med varandra, men hon är väl inte rikigt på det humöret idag. Jag vill så mycket, men orkar sååå lite! Min ängel, som är så fin. Önskar att M var hemma och kunde ägna sig åt henne så att jag fick krypa ned under mitt tjocka duntäcke med en varm kopp te, min nya Plaza Interiör och lite frukt att mumsa på... Tycka synd om mig själv. Sova lite. Ibland behöver man bara vara.
1 kommentar:
Usch då, det lät inget vidare... Hoppas att du kryar på dig tjejen, sänder lite stärkande tankar så länge! :)
Skicka en kommentar