Vi sitter stumma och förundrade över de otroliga bilderna från en helt annan värld som filmen Oceans av Jacques Perrin bjuder på. Vilken mäktig känsla att få titta rakt in genom spegeln som vattenytan utgör och på avstånd följa med varelser som man inte tror kommer från denna planeten ty de ser ut att höra till en värld långt avlägsen vår. Det ser nästan overkligt ut. Liva frågar fascinerat om det hon ser, skrattar åt märkliga fiskar med lustiga utseende och gråter så att tårarna rinner nedför kinderna när de visar en brutal och plågsam scen där tjuvfiskare lemlästar hajar i jakt på deras fenor och sedan kastar tillbaka dem blödande, lämnade att dö på botten. Ensamma. Hon blir arg då scener från förorenat vatten fyller TVn, kundvagnar och gammalt skräp som förstört en säls hem utgör en sådan kontrast från bilderna vi sett precis, där vattnet var klart och sanden vit. Hon förstår att det är människorna som är onda, elaka och hänsynslösa. Inte hajarna som hon trodde innan vi satte igång filmen. Se Oceans. Jag vet inte vad jag ska säga...
With love /iPad
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar