Vår stad lever. En vecka om året sjuder den av liv. Det är ett måste att ta vara på alla de ljuva tonerna, människomyllret och glädjen som präglar varenda kullersten... Gatumusikanter, jazziga toner från en bakgata, fullsatta uteserveringar, främlingar vars blickar möts utan att vika undan på en hundradels sekund och
passionerade kyssar som färgar de grå gatorna.
Jag tycker att det är underbart. Varför kan inte staden te sig så här, oftare?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar