tisdag 22 juni 2010

Vardag

Att vara tillbaka på jobbet känns... som att vara tillbaka på jobbet. Människor handlar färskpotatis och sill som tokar och jag har knappt hunnit landa i att vara ledig från skolan.  Min ansökan om studieuppheåll för hösten har gått igenom idag och jag fick en slags märklig overklighetskänsla då jag öppnade kuvertet och läste beskedet. Jag längtar så otroligt mycket efter bebisen i magen och att bara få njuta av solvarma dagar tillsammans med människor jag tycker om. Att det är nio veckor kvar känns förfärligt just nu. Fruktansvärt, outhärdligt...

Inga kommentarer: