måndag 24 januari 2011

Uppföljning på begäran

Det är nu fyra dagar sedan barnen lämnade napparna och jag är oerhört förvånad över hur smidigt det har gått. Jag hade förberett mig på minst en veckas bråk och skrik men icke! Liva gnällde, skrek och sörjde ordentligt första natten och i fredags var det en himla massa gnäll på dagen efter nappen. I lördags var det genast stor skillnad och hon gnällde bara när vi åkte i bilen till och från mormor som skulle ha hand om barnen under tiden jag fotograferade brudparet. I söndags nämnde hon det inte ens när hon skulle somna på kvällen och hon har inte frågat efter den idag. Vilken otrolig lättnad! Ilon har inte ens märkt att nappen är borta. Han somnar lika lätt som innan bara han får ha sin lilla snuttefilt eller ett gosedjur. Att vi valde att ta hans napp också beror helt enkelt på att jag vet att det skulle vara omöjligt för Liva att avstå om han får ha sin napp när inte hon får - hon har aldrig gjort skillnad på hans och hennes utan gärna beslagtagit hans nappar, gömt undan på hemliga ställen och de har delat napp hej vilt (vilket man kan tycka vad man vill om).

Efter helgen är Jag övertygad om att ju tidigare man tar napparna desto bättre! Sen är förstås alla barn olika och det handlar nog om att gå på sin egen känsla om vad som är rätt för just ens eget barn. Ofta kom ja på mig själv att trycka in nappen per automatik, kanske blev det därför en vana skapad av mig? Det var till en början inte ett behov Liva hade egentligen utan en vana som jag tror växte fram. Kanske skulle jag tagit nappen när Liva var sex månader som Ilon och egentligen inte var särskilt intresserad av den? Jag tror att jag köpte nappar för att det var söta illustrationer på dem samt att jag hade en bild av att "det skulle vara så" och "alla andra barn har ju napp". Det blev en trygghet med nappen, särskilt när hon började dagis. Jag är i alla fall glad att det här projektet gått över förväntan och att avvänjningen gick så mycket fortare än ja trodde det skulle göra. Jag uppmanar alla som funderar på att ta bort nappen för sina barn att bara bestämma sig - det handlar om några dagars bråk och gnäll sedan är det över. Så länge det blir ett definitivt avslut där barnet är med på det hela tror jag det går jättebra bara man är bestämd och står på sig. Kasta napparna så att det inte finns någon återvändo! Jag slängde även den undangömda nappen jag sparat åt Ilon uti fall att.

5 kommentarer:

` sa...

Vi bestämde ju oss också för att sluta med napp, men herreguuuud vilken strid det blev! Så efter 16-timmars nappfrihet fick han till slut den när han skulle sova. (smög in och drog ur den när han somnat ordentligt..) Han blir fullständigt rabiat när han inte får sin förbaskade napp men han har gått med på att inte ha den på dagarna, bara på kvällen. Och det får duga tills jag orkar ta nya tag i napp-striden.

` sa...

.=Thess

rebecka sa...

tack :D Ja, visst blev de mkt bättre!
Hallen blev som ett helt annat rum!

rebecka sa...

Hah. Tack :) De är kul när man tänker hur man sett ut alltså. Ibland skämms man ju nästan. Jag har sett ut som ett riktigt as vissa perioder alltså :)
Får väl se om Moa går igenom den fasen med sen :)

Har du haft nån hemskt utseende-period ?

rebecka sa...

Jaa, hann är så sjukt duktig på att måla. förstår inte hur man kan måla så där, som ett fotografi!


ja rosa är fint. Känns lite vårigt också nu när det snaaaaart är vår :)


Hur länge ska du vara mammaledig förresten? och när ska Illon börja på dagig?