tisdag 23 februari 2010

Ett himla tjat

Vill bara uppmärksamma det här himla tjatandet i kommentarerna om att jag skulle vara gravid. Vadan denna misstanke? Och varför kommentera anonymt om det här, hela hela hela tiden? Hade jag velat delge någonting här på bloggen så hade jag självklart gjort det. Det finns anledningar till att jag håller många, många många saker för mig själv. En av dem är att jag helt enkelt inte vill dela med mig till hela staden om varenda en utav mina tankar och innersta hemligheter.
Det känns som att världen tycker att en graviditet är något som är offentligt, något som är till för alla människor att ta del av. Som om det vore varje gravid kvinnas skyldighet till sin omgivning att skylta med allting som rör det liv som växer i hennes mage. Det är en stor sak. Kanske det största man kan vara med om. En del människor är helt och hållet nöjda med ett barn. Andra vill aldrig någonsin skaffa varesig ett eller flera. Somliga KAN inte få barn, av olika skäl. Jag tycker det är fruktansvärt taktlöst och oförskämt att ifrågasätta och försöka tvinga någon att tala om det här. Man kan aldrig veta vad som rör sig i en annan människa, vilka tankar, känslor och hemligheter som döljer sig innanför ett människoskal. Därför blir jag irriterad över det här ständiga tjatet. Jag tycker inte att någon annan har med att göra om jag och min man planerar att skaffa ett syskon till vår dotter, om vi är gravida, om vi aldrig någonsin vill ha barn mer i vårt liv... Det är vår sak. Jag delger precis och exakt endast det jag vill delge på min blogg. Det är ju trots allt min ventil, min plats att skriva på...

7 kommentarer:

Thess. sa...

håller med! du är sjukt duktig på att formulera dig :) har också fått massa anonyma kommentarer, fattar inte poängen?? Är folk så förbaskat nyfikna men vågar inte stå för sin nyfikenhet?

Joppe sa...

go girl!

Anonym sa...

Jodå jag håller med dig till viss del men alla dessa inlägg med "snart snart" etc etc, du-har bara-en-sak-i-huvudet-stuket. Klart folk undrar och det är du är ju ute efter det!!!!!!!!!!

rebecka sa...

Tack :)

Tilda sa...

anonym: Nej, jag är inte ute efter att folk ska undra någonting. Vill jag säga något så skriver jag det. Det är MIN blogg,min ventil och min plats att uttrycka MINA känslor på i den grad jag känner att jag vill låta dem bli offentliga - den är i huvudsak till för MIG och jag har mycket i mitt liv som jag inte vill dela med mig av till alla men ändå skriva av mig kring, på något vis. "En sak i huvudet"-inlägget är mycket privat och "snart, snart" syftar på att jag har uppskrivning och uppkörning på mitt körkort i det allra närmaste. Har jag stillat din nyfikenhet nu? Jag tänker hädanefter inte publicera helt anonyma kommentarer av det här slaget.

Vera sa...

Fegt att vara anomym, det är en blogg av hög kvalité för oss nära och kära och andra vänliga själar och ingen skvallerbilaga du läser.

Håller helt och hållet med dig Tilda. Familje frågan är högst privat, men många förstår inte det. Bloggen är ett perfekt ställe att bara vara precis som man vill och skriva av lite tankar.. Nu skiter vi i alla nyfikna som inte har något bättre för sig!

Vi ses imorn darling!
Puss å kram!
Vera

Maine sa...

hej hopp! nu har jag inte läst alla konstiga kommentarer du fått... men ville bara säga att jag brukar kika in på din gulliga blogg ibland och var helt säker på att det var exakt det du ville berätta; men i lite svävande, tidiga ordalag bara. där ser man hur fel man kan ha! :-) lycka till med allt spännande som sker hur som helst, vad det nu än är! :-) kram