
Igår kväll spenderade vi en del av kvällen vid havet.
Min syster, min dotter och jag, förstås. Det var vindstilla, vattnet var lagom kyligt -
uppfriskande. Vågorna smekte strandkanten försiktigt och kvällsolen höll precis på att försvinna bakom tallarna.
Ett medelålderspar hade picknick och låg i varandras famnar en bit bort. Skratt och rop hördes från barn som lekte fantasifulla lekar. Jag satt i sanden och drog in den välbekanta doften, tog vara på och riktigt
tog in känslan. Jag knäppte några bilder för oss att spara i sommaralbumet. Min dotter lekte vid vattenbrynet, lade sig platt på mage i sanden och rullade runt. Hela hon var full av grus sedan med det gjorde
ingenting alls. Det var en sådan där kväll, ni vet.
En kväll att spara i minnenas ask där allra längst in i hjärtat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar