lördag 11 september 2010

Jag är så förundrad mitt i all lycka

Min älskade son. Idag såg Du mig djupt i ögonen och lyssnade, på riktigt, till vartenda ord jag sade. Du svarade med hela ansiktet, vaket och nyfiket och jag tyckte mig kunna ana ett litet leende som lekte på dina läppar... Dina storasyster satt också bredvid och pratade med dig men hon tyckte Du var himla oförskämd som inte svarade henne.

...tänk vad jag är lyckligt lottad! Två underbara barn. En son och en dotter som får mitt hjärta att svämma över av kärlek. Jag är fortfarande så förundrad och imponerad av hur liv blir till; Att två människors kärlek till varandra (eller vad ni väljer att kalla det) kan skapa nya människor! Det är så mäktigt och otroligt häftigt.

Inga kommentarer: