Godnatt och sov gott. På himlen lyser den enda stjärnan klart. Jag undrar om det är fler än jag som bländad av dess skönhet låter tankarna vandra ut i natten... Kanske någon, som liksom jag, drömmer sig bort.
Jag blir trött på människorna ibland. Människor som kastar ur sig ogenomtänkta ord och låter denna ständiga avundsjuka skina igenom. Människor som letar efter fel hos andra för att laga hålen i den egen självkänslan med dessa svagheter. Svagheter som i andras ögon istället är styrkor. Människor vars inre är i spillror, vars drömmar på något vis inte lyckats gå i uppfyllelse. Oftast handlar avundsjuka om just det, de egna drömmarna. Den egna viljan. Ett begär eller en längtan. En längtan som inte kan uppfyllas. En längtan som någon annan redan lyckats stilla. En dröm som någon annan uppfyllt. Det kan hugga i hjärtat på många, då någon annan redan står där med det man drömmer om i sin trygga famn. Att vilja ha det någon annan redan har. Jag blir så trött på människor som inte kan känna glädje för andra. Som inte kan låta andra ha sin lycka i fred utan som istället känner sig tvungen att smutskasta och förlöjliga den lyckan.
Jag må inte vara särskilt gammal till åren, men i själen känner jag mig trygg.
Jag kan också känna ett stygn av avundsjuka ibland men det tar inte lång stund för den att rinna av mig. Jag önskar verkligen alla människor lycka. Det må låta präktigt eller klyschigt men för mig är det en självklarhet. För mig är lycka ett begrepp som innebär olika saker för olika individer. Alla har sina drömmar, en längtan.
Jag är verkligen lycklig men jag har fortfarande mål som jag vill uppnå i mitt liv. Drömmar jag önskar ska bli verklighet. Jag har fortfarande en längtan... Jag tror att det är viktigt att man aldrig slutar drömma. Att man aldrig slutar längta. Vad vore livet då? Man får inte glömma att vara nöjd och lycklig över det man har - men det är aldrig, aldrig någonsin, fel att drömma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar