Ingen sol smekte mina kinder denna morgon, ingen värme kittlade nyvaken hud.
Lakanen i en enda röra, små fötter som sparkar mjukt mot utsidan av min mage samtidigt som någon rör sig inuti. Staden som gnuggar ögonen utanför sovrumsfönstret, samma välbekanta ljud slipper in genom glipan. Snart doftar kaffe i hela våningen och dagen står inför oss, fri för oss att utnyttja precis så som vi önskar. Det är en vanlig, gråmulen helgmorgon och jag är lycklig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Hej, och tack för att du tar dig tid att kommentera! Öppna ditt hjärta - var spontan! Skriv vad du tänker precis just nu men tänk på att stå för ditt ord och glöm inte att berätta vem du är! Tack!